
När sommaren närmar sig börjar jag tänka på hotdogs.
Okej, det är kanske inte helt sant. För mig är det alltid hotdog-säsong.
En riktigt bra hotdog är något av det mest amerikanska man kan äta. Samtidigt har Sanne lärt mig att amerikanerna inte har monopol på hotdogkulturen. Efter att ha tillbringat en hel del tid i Danmark har jag fått upp ögonen för de danska varmkorvarna. De röda korvarna med remoulad, rostad lök och ett imponerande utbud av toppings liknar kanske inte de hotdogs jag växte upp med, men jag är definitivt ett fan.
Vår gemensamma kärlek till hotdogs har lett till en återkommande diskussion:
Vad är egentligen den klassiska amerikanska hotdogen?
Det enkla svaret är nog den variant som de flesta amerikaner känner igen hemifrån. En korv från mataffären, grillad och serverad i ett mjukt korvbröd med ketchup, gul senap, relish och kanske lite hackad lök om någon har ansträngt sig lite extra. Den sortens hotdog som dyker upp på grillfester och 4th of July-firanden över hela landet.
Men det är bara en del av historien.
Runt om i USA har olika städer och regioner utvecklat sina egna hotdogtraditioner. Lokala råvaror, invandrade matkulturer och generationer av starka åsikter om hur en hotdog ska serveras har skapat en imponerande variation.
Här är några av mina favoriter hittills.
New York: Senap och surkål
Jag har bott i och omkring New York längre än någon annanstans i världen, så det är kanske inte så konstigt att jag har en svag punkt för stadens hotdogs.
Den klassiska New York-hotdogen är förvånansvärt enkel. En all-beef frankfurter med naturtarm toppad med gul senap och surkål.
Det fungerar eftersom ingenting stjäl uppmärksamheten från själva korven. Senapen bidrar med lite skärpa, surkålen tillför syra och textur, och korven får fortsätta vara huvudpersonen.
För mig är naturtarmen en viktig del av upplevelsen. Det där karakteristiska knäppet när man tar första tuggan är en stor del av det som gör en riktig New York-hotdog speciell. Därför tycker jag att de bästa finns på ställen som Nathan’s Famous eller Gray’s Papaya. Eller från något av stadens gatustånd, om man vågar.
Pro tip: Om du köper från ett gatustånd, ta en extra titt på förhållandena först. Använder försäljaren samma handske till både pengar och mat? Ser vattnet som korvarna ligger i ut som något från ett träsk? Om svaret är ja på båda frågorna hade jag nog gått vidare till nästa vagn. Och fråga alltid om priset innan du beställer. Vissa stånd nära turistattraktionerna verkar ha en ganska kreativ syn på vad en hotdog borde kosta.
Chicago: Här beställer man inte ketchup
Chicago går i rakt motsatt riktning.
En klassisk Chicago-dog består av en nötköttskorv i ett vallmofröbröd. Den toppas med gul senap, knallgrön relish, hackad lök, tomatklyftor, pickle spear, sport peppers och ett stänk celery salt.
Resultatet är en explosion av smaker och texturer. Sött, syrligt, salt, starkt och krispigt på en och samma gång. Och den är enorm. Om du lyckas få in den i munnen är den absolut värd att prova.
Och kom ihåg att aldrig be om ketchup på en Chicago-dog. Om man faktiskt blir utslängd ur staden beror nog på situationen, men regeln om att ketchup inte hör hemma på en Chicago-hotdog är något som många Chicago-bor tar förvånansvärt seriöst.
Pro tip: Om du flyger via Chicago O’Hare med Delta och har tillgång till loungen, kika förbi Delta Sky Club på eftermiddagen. De har ofta en egen hotdogstation, och den är förvånansvärt bra.
Rhode Island: New York System Wiener
Trots namnet är New York System Wiener lite av en institution i Rhode Island.
Jag hade aldrig föreställt mig att jag skulle flytta från New York till Rhode Island. Jag hade heller aldrig trott att jag skulle köra genom Olneyville så många gånger att jag till slut blev nyfiken på New York System. Men livet tar ibland oväntade, och väldigt välsmakande, vändningar.
Efter min första wiener var jag såld.
Korvarna görs på en blandning av kalvkött och andra sorters kött tillsammans med en egen kryddblandning. De serveras i ångade bröd med senap, hackad lök, celery salt och en fint kryddad köttsås.
Det är viktigt att påpeka att köttsåsen inte är chili. Det kan se lite så ut vid första anblicken, men smaken är något helt annat.
Stilen speglar det grekiska inflytande som har präglat Rhode Islands diner-kultur i generationer.
Om du vill göra som lokalborna ska din New York System Wiener serveras med ett iskallt glas coffee milk. Pommes frites är valfritt.
Detroit: Coney Island Dog
Jag älskar Coney dogs.
Kanske för att de påminner mig om flera av mina andra favoriter. Namnet kommer ursprungligen från Coney Island i New York, där Nathan’s Famous fortfarande räknas som det mest ikoniska stället. Toppingen med köttsås, lök och senap för tankarna till Rhode Islands New York System Wiener.
Coney dogs finns i olika varianter runt om i Mellanvästern, men Detroit-versionen är den mest kända.
Historien är tätt förknippad med de rivaliserande restaurangerna American Coney Island och Lafayette Coney Island, som har tävlat om kundernas gunst i generationer.
Som någon som är uppvuxen i Philadelphia påminner rivaliteten mig om diskussionen om var man hittar stadens bästa cheesesteak. Mitt svar är varken Pat’s eller Geno’s, men den diskussionen får vi ta en annan dag.
Pro tip: Om du flyger via Detroit med Delta gäller samma råd som i Chicago. Delta Sky Club serverar förvånansvärt bra Coney dogs från en egen station i loungen på eftermiddagen.
Sonoran Dog: Gränslandets klassiker
Sonoran-hotdogen har sina rötter i Sonora i Mexiko och är i dag en av de mest ikoniska rätterna i Tucson, Arizona.
En baconlindad korv serveras i ett mjukt bolillo-bröd och toppas med bland annat bönor, grillad lök, tomat och olika såser som salsa, crema eller jalapeñomajonnäs.
Personligen ser jag den som Mexikos svar på Chicago-doggen.
Det finns flera teorier om dess ursprung, men en sak är säker: Den smakar fantastiskt.
Och den mättar.
Seattle: Cream cheese och lök
Den här är märklig.
Jag hade inte förväntat mig att tycka om den.
Jag skäms nästan över hur mycket jag gillar den.
Seattle-hotdogen består av en grillad korv, ofta delad på längden, toppad med cream cheese och grillad lök. Därefter kan man lägga till extra toppings som jalapeños eller senap.
Det låter inte som något som borde fungera.
Men det gör det.
Seattle-doggen är ett bra exempel på att konstiga idéer ibland faktiskt fungerar.
Och om du frågar lokalborna är ketchup fortfarande inget självklart val.
Costco: Folkets hotdog
Costcos hotdog förtjänar en helt egen kategori.
Det är förmodligen den ”restaurang”-hotdog som mest påminner om den klassiska amerikanska hotdogen man får på grannens grillfest. Ingen naturtarm. Inga avancerade toppings. Bara en stor korv i ett mjukt bröd med ketchup, senap och relish. Hackad lök finns fortfarande att få om man frågar vid disken.
Och precis som allt annat hos Costco är den enorm.
Sanne och jag har ätit fler Costco-hotdogs tillsammans än någon annan typ av hotdog. Från Long Island City i New York till Costcos huvudkontor i Issaquah, och många platser däremellan, hamnar vi nästan alltid i food courten förr eller senare.
Priset gör den bara ännu bättre. För 1,50 dollar får man både en hotdog och en stor läsk.
Enligt legenden hotade Costcos tidigare vd att komma tillbaka och ställa till med ordentligt kaos om någon någonsin höjde priset eller kompromissade med kvaliteten.
Pro tip: Man behöver oftast inte vara Costco-medlem för att äta i food courten. Om den ligger inomhus kan man ofta gå in via utgången, passera medlemsdisken och beställa direkt. Jag säger inte att det fungerar överallt. Jag säger bara att det fungerar på förvånansvärt många ställen.
Obs! Jag är inte sponsrad av Delta Air Lines, Costco eller någon av platserna som nämns i det här inlägget. Men om någon av dem läser detta är ni varmt välkomna att höra av er!