Man äter sent i Spanien, så innan det var dags för middag tog vi en liten kvällspromenad runt i Ronda. Vi började med att gå över den nya bron, Puente Nuevo. Tidigare under dagen var den full av turister, men efter att mörkret lagt sig var det helt tomt.
Därifrån gick vi nerför mot den gamla bron, Puente Viejo. På vägen passerade vi Casa del Rey Moro, som är känt för sina terrasserade trädgårdar och den gamla vattengruvan som tidigare användes för att hämta vatten upp ur ravinen. Själva huset är från 1700 talet, men vattengruvan är betydligt äldre och ger en fin inblick i hur man förr utnyttjade ravinens naturliga resurser. Namnet kan få det att låta som om en morisk kung haft sin bostad här, men byggnaden man ser i dag uppfördes först på 1700 talet, långt efter att den moriska perioden i Ronda tagit slut.
Lite längre ner på vägen gick vi under Arco de Felipe V, en stadsport uppkallad efter kung Felipe den Femte. Här lämnar man den äldsta delen av Ronda på ravinens södra sida och rör sig mot den nyare stadsdelen, samtidigt som man kliver ut på Puente Viejo, den gamla bron över ravinen.
Vi gick över Puente Viejo, som trots namnet faktiskt inte är den äldsta av Rondas tre broar. Ännu längre ner i ravinen ligger Puente San Miguel, som är stadens äldsta bro.
När vi gick tillbaka hade det blivit ganska mörkt, och belysningen längs trapporna var inte den bästa. Det är många trappor längs den här sträckan, men allt är fullt hanterbart, och kvällsstämningen gör det väl värt mödan.
På vägen tillbaka stannade vi vid en utsiktsplats med utsikt mot Puente Nuevo, som var vackert upplyst i mörkret. Härifrån kunde vi också se vår AirBnB, så vi ringde till min pappa och bad honom gå ut på balkongen och vinka.
