Efter en sen frukost på balkongen, där vi satt länge och njöt av kaffe och utsikten över ravinen, gav vi oss ut på sightseeing. Ronda är inte större än att det mesta går att uppleva till fots, och dagens mål var Plaza de Toros, tjurfäktningsarenan, och det tillhörande museet. Det är ett av stadens största landmärken och ett ställe man nästan inte kan undvika om man vill förstå Ronda på djupet.
Arenan invigdes 1785 och räknas som en av de äldsta och mest historiskt betydelsefulla tjurfäktningsarenorna i Spanien. Det var här mycket av grunden till den moderna tjurfäktningen lades, bland annat genom Romero familjen, som haft stor betydelse för traditionen.
Själva arenan är väldigt vacker. Den är byggd i sandsten och har ett lugnt och harmoniskt uttryck med två våningar av valvbågar runt hela arenan. Väl inne känner man tydligt historiens närvaro, även när inget händer på sanden. I dag används arenan bara en gång om året, när Corrida Goyesca arrangeras i september under Feria de Pedro Romero. Corrida Goyesca är en särskild och mycket traditionsbunden form av tjurfäktning, där deltagarna bär historiska dräkter. Resten av året fungerar arenan främst som museum.
Museet ger en saklig inblick i tjurfäktningens historia och Rondas roll i traditionen. Här finns dräkter, affischer och historiska föremål, och presentationen är mer informativ än romantiserande. Real Maestranza de Caballería de Ronda är institutionen som äger arenan, och de driver fortfarande en aktiv ridskola. Man kan besöka stallarna och ridhuset som hör till arenan, vilket ger en intressant bild av arenans ursprungliga funktion och den nära kopplingen mellan ridning och tjurfäktning.
Ronda har genom åren lockat många konstnärer och författare, bland annat Ernest Hemingway, som fascinerades av både staden, landskapet och tjurfäktningskulturen. Ronda och tjurfäktning förekommer i flera av hans böcker.
Besöket på tjurfäktningsarenan och museet i Ronda var både intressant och lärorikt. Arenan är verkligen vacker, och museet ger en gedigen historisk överblick. Helt klart värt ett besök, även för oss som aldrig skulle få för oss att gå på tjurfäktning.
När det gäller tjurfäktning är det etiska perspektivet svårt att bortse från. I dag är tjurfäktning betydligt mindre populärt i Spanien än tidigare, och motståndet mot traditionen har vuxit markant. Personligen har jag aldrig varit på tjurfäktning, eftersom jag i grunden inte tycker att djur ska utsättas för onödigt lidande. Det kan låta lite hycklande när jag samtidigt inte har några större betänkligheter kring att äta ägg från höns och bacon från grisar som levt under dåliga förhållanden. Definitivt något att fundera över.
